Arbetsrätt

De allra flesta av oss kommer förr eller senare i kontakt med arbetsrätten. I samma stund som vi träder in i arbetslivet är vi beroende av de lagar och regler som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Oavsett om vi fortsätter vårt verksamma liv som arbetstagare eller arbetsgivare, måste dessa regler och lagar följas. Arbetsrätten omfattar den individuella arbetsrätten, och förhållandet mellan arbetsgivare/arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, d.v.s. den kollektiva arbetsrätten.

De arbetsrättsliga lagarna är i regel tvingande till arbetstagarens fördel. Det innebär att det inte är möjligt för en arbetsgivare och arbetstagare att avtala om regler, som medför att en arbetstagare får sämre rättigheter än vad som gäller enligt lagen.

Karaktäristiskt för den svenska arbetsmarknaden och den svenska modellen är att, förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare till stor del styrs av kollektivavtal. I dessa avtal finns ofta regler som kompletterar och avviker från vad som gäller enligt lag. Det är därför viktigt för en arbetstagare, som vill veta vilka regler som gäller för hans eller hennes anställning, att även ta reda på om ett kollektivavtal gäller på arbetsplatsen.

Den viktigaste lagen inom den individuella arbetsrätten är lagen (1982:80) om anställningsskydd, även kallad anställningsskyddslagen eller LAS. I anställningsskyddslagen regleras hur anställningar får ingås och avslutas. Där finns bland annat bestämmelserna om att tillsvidareanställning ska vara huvudregel men att anställning för viss tid kan överenskommas i vissa fall. I lagen finns också regler om att det krävs saklig grund för att avsluta en tillsvidareanställning.

Inom den kollektiva arbetsrätten är lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, även kallad medbestämmandelagen eller MBL, den centrala lagen. Här regleras bland annat arbetstagarorganisationernas rätt till förhandling vid vissa arbetsgivarbeslut.

Lagen innehåller också regler som innebär att en arbetsgivare måste förhandla med en arbetstagares fackliga organisation före vissa beslut, t.ex. inför viktigare förändringar av verksamheten.

I många fall löses tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i Arbetsdomstolen, som är en specialdomstol för arbetsrättsliga tvister. Förutom rättegångsbalken som reglerar processer i alla domstolar finns i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister vissa speciella regler som gäller sådana tvister.

Arbetet i EU

Inom EU pågår sedan många år ett aktivt arbete på arbetsrättens område. Många EU-direktiv har påverkat den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen, t.ex. mammaledighet, arbetstagares skydd vid överlåtelse av företag och utstationering.

De europeiska arbetsmarknadsorganisationerna har också möjlighet att, inom ramen för den så kallade sociala dialogen, sluta avtal på europeisk nivå som rådet kan besluta om att genomföra genom ett direktiv. Ett sådant direktiv ska sedan genomföras i alla EU:s medlemsstater. Sådana avtal har bland annat träffats när det gäller visstids- och deltidsarbete och föräldraledighet.

Om ni råkat i tvist

För en arbetstagare som hamnat i en tvist med sin arbetsgivare känns det oftast naturligt att först vända sig till sitt fackförbund. Om du inte tillhör något fackförbund eller anser att de inte driver ditt ärende tillräckligt kraftfullt och engagerat, är du välkommen till oss för hjälp. Det är dock viktigt att komma ihåg att rättsskyddet i hemförsäkringen oftast inte täcker arbetsrättsliga tvister. Däremot kan det finnas möjlighet att beviljas rättshjälp.

Även ni som är arbetsgivare och har fått problem med någon av era anställda eller funderar över arbetsrättsliga frågor är välkomna att komma till oss för råd och stöd eller för att föra er talan i en redan uppkommen tvist.