Hur går man till väga för att driva in ett betalningskrav (fordran)?

Tänk dig ett scenario där du som hyresvärd vill begära in ett krav (fordran) av en tidigare hyresgäst som inte betalat hyresfakturor m.m. samt tycks ha gått under jorden. Vad kan du som hyresvärd göra och hur ska du gå till väga?

Eftersom det rör sig om en hyresskuld så krävs det att hyresvärden väcker talan dvs ansöker om betalningsföreläggande eller stämning hos domstol eller hyresnämnd, inom två år från det att hyresgästen lämnat lägenhet/lokal.[1]

Man kan alltid börja med att skicka ett kravbrev till f.d. hyresgästen där man anmodar honom/henne om att återbetala skulden. Om inte detta leder till framgång så kan man gå vidare genom att ansöka om betalningsföreläggande via kronofogden, ansökan kostar 300 kr, vilket är en kostnad som du kan begära att få ersättning för i ansökan. När man ansöker om betalningsföreläggande så krävs det att personen bekräftar att han eller/hon tagit emot föreläggandet. Detta kallas med andra ord för delgivning. Det finns flera olika sätt att delge en person, några utav de olika delgivningssätten är:

-Vanlig delgivning,
-Muntlig delgivning,
-Förenklad delgivning,
-Särskild delgivning med juridisk person
-Stämningsmannadelgivning, vilket kan ske genom;
1) Personlig överlämning, 2) Surrogatdelgivning,  3) Spikning,
samt
-Kungörelsedelgivning.

För det fall du har ansökt om ett betalningsföreläggande så ombesörjer kronofogden att personen blir delgiven. Endast om de inte lyckas hitta personen uppmanar de dig att själv försöka delge handlingen.

Alla delgivningsformer lämpar sig dock inte i alla ärenden, det är viktigt att ha koll på vilket delgivningsförfarande som lämpar sig i det specifika fallet, då alla ärenden är olika. För vidare information vad gäller de olika delgivningssätten, se vidare i kronofogdens delgivningshandbok daterad den 27 mars 2018.[2]

Om personen blivit delgiven och han eller hon väljer att bestrida skulden så måste du som ansökt om betalningsföreläggande överväga om du vill gå vidare via domstol. Det krävs då att man skickar in en stämningsansökan, till den tingsrätt vars upptagningsområde omfattar den ort som motparten, personen, senast var folkbokförd den 1 november föregående år. Avgiften blir olika beroende på om det rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp (22 750 kr år 2018) vilket innebär att ansökningsavgiften blir 900 kr, är däremot kravet högre dvs över ett prisbasbelopp så är ansökningsavgiften 2 800 kr.

Det blir betydligt svårare om personen gått under jorden och inte har kunnat delges. Vilket innebär att ett förfarande i t.ex. domstol inte blir praktiskt möjligt. Inträffar detta scenario så är det mycket viktigt att tänka på att kravet (fordran) inte preskriberas, varför preskriptionsavbrott måste komma till stånd

Hyresvärden som vill kräva tidigare hyresgäst på förfallna hyresfakturor m.m. kan avbryta preskriptionen dels genom att skicka ett skriftligt krav till f.d. hyresgästens senast kända adress, eller folkbokföringsadress, dels genom att väcka talan gentemot f.d. hyresgäst inom ramen för en process. Skillnaden mellan inom -och utom processuella åtgärder är att de utom processuell åtgärderna kan komma att kompliceras vad gäller bevisningen av om preskriptionen brutits eller inte.

Det som kan komma att vara besvärligt i utomprocessuella åtgärder är att hyresvärden står risken för att kravbrevet har kommit hyresgästen till handa, vilket inte innebär att det är ett krav på att hyresgästen faktiskt öppnar eller också läser brevet, utan enbart att brevet kommit fram till hyresgästen och att detta är tillgängligt.

Detta förfarande kan man behöva göra flera gånger om personen i fråga inte hör av sig då preskriptionstiden börjar löpa på nytt efter det att ett avbrott gjorts.

För vidare information kring om preskriptionsavbrott skett eller ej se NJA 2012 s. 172.

Det kan således vara svårt, eller nästan omöjligt att få betalt av en person som gått under jorden pga av att man inte lyckats delge vederbörande. Frågan är hur man som hyresvärd kan skydda sig mot att hyresgästen struntar i att betala hyran och sedan går under jorden?

Det bästa är givetvis att alltid begära in en månadshyra i förskott och att agera snabbt med en uppsägning om hyran inte kommer in i tid, detta är extra viktigt om det handlar om lokalhyra. På så sätt förlorar man inte några pengar och kan säga upp hyresgästen så snart hyran inte betalts. Hyresgästen har då rätt att göra en rättelse, betala hyran och behålla sin hyresrätt.

Har du frågor eller funderingar kring detta inlägg kan du kontakta oss via info@limhamnsjuristen.se

[1] [1] https://www.kronofogden.se/Preskription2.html

[2]https://www.kronofogden.se/download/18.958e8ae16379721b85c186/1536929249234/Handbok_Delgivningshandboken_2018.pdf

När kan reglerna om uppehållstillstånd för studier (gymnasielagen) tillämpas?

En fråga som är återkommande av såväl asylsökanden som gode män är: ”när kan reglerna om uppehållstillstånd för studier tillämpas, också kallat gymnasielagen?”

Innan jag gör en kortfattad förklaring kring hur reglerna tillämpas vill jag påpeka att regeringen föreslagit att det görs förändringar inom gymnasiereglerna i den tillfälliga lagen. Förslaget som är tänkt att träda i kraft innan sommaren 2018 innebär att flera av de ensamkommande barnen som sökte asyl senast den 24 november 2015 och som drabbats av de långa handläggningstiderna kan få en ny möjlighet till uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå.

För att omfattas av det förslag som regeringen nu föreslagit så ska man:

  • ha väntat 15 månader eller längre på beslut från Migrationsverket
  • asylansökan ska vara prövad enligt den tillfälliga lagen
  • vara registrerad som barn vid ankomst till Sverige
  • vara studerande eller ha varit studerande och ha en avsikt att fortsätta studera på gymnasial nivå,
  • befinna sig i landet
  • inte ha begått brott

Det är dock oklart hur de olika kraven ska tolkas och tillämpas om förslaget antas av riksdagen och leder till lagstiftning.

Hur tillämpas lagen då i skrivande stund?

Gymnasielagen började gälla den 1 juni 2017, bestämmelserna finner man i §§ 16a-20 i Lag (2016:752) om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, vilket vi kallar för den tillfälliga lagen inom utlänningsrätten. Bestämmelserna är tillämpliga så länge den tillfälliga lagen inom utlänningsrätten gäller.

Jag vill inte rabbla upp lagtext ur de olika paragraferna utan ska istället försöka redogöra för hur gymnasielagen tillämpas på en nivå så att det blir begripligt för var och en. Med andra ord försöka göra det omöjliga möjligt, jag tror att jag uttrycker det som många andra känner vad gäller tillämpningen av gymnasielagen.

Jag kommer således inte att göra en djupgående granskning av gymnasielagen utan enbart försöka redogöra kortfattat kring denna, således är blogginlägget om hur lagreglerna ska tillämpas långt ifrån uttömmande.

För att gymnasielagen ska kunna tillämpas krävs det att man tidigare fått ett TUT (tidsbegränsat uppehållstillstånd). Har man sökt asyl och fått ett avslag så innebär det att myndigheten och- eller domstolarna anser att man inte är i behov av skydd i Sverige, således hjälper det i dessa fall inte att personen redan studerar på gymnasiet. Gymnasielagens regler kan alltså inte tillämpas i nämnda fall. Undantag träder dock in om det inte går att utvisa eller avvisa en person, dvs. uppskjuten verkställighet, exempelvis för att det saknas ordnat mottagande i hemlandet. Dock ska man ha sökt asyl innan den 24 november 2015 för att denna undantagsregel ska inträda.

De som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med anledning av att det funnits skyddsgrunder som flykting, alternativt skyddsbehövande eller i övrigt skyddsbehövande (vilket är bestämmelser som finns i utlänningslagen och som grundar rätten till uppehållstillstånd) kan med hjälp av de nya gymnasiereglerna få det tidsbegränsade uppehållstillståndet förlängt, det krävs dock att man är mellan 17 och 25 år och går på ett nationellt program i gymnasieskolan eller i gymnasiesärskola eller också på en annan motsvarande utbildning. Den förlängda tillståndstiden beräknas då till återstående tid av utbildningen plus sex månader.

Beviljas man däremot tidsbegränsat uppehållstillstånd eftersom det saknas annan egentlig grund för att bevilja en utlänning uppehållstillstånd men då det samtidigt visar sig att ett beslut om avvisning- eller utvisning inte skulle kunna verkställas under en viss tid, se 5 kap 11 § utlänningslagen, då ska giltighetstiden vara fyra år, se 16 b § lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.  Dock kan denna tid förlängas om man inte är klar med gymnasiet när det gått fyra år, man kan då få förlängt tills man avslutat examen plus sex månader.

Vad krävs för att ansöka om förlängt tillstånd på grund av studier?

Jo, man måste ha påbörjat gymnasiestudierna när man ansöker om uppehållstillståndet och det krävs att man lämnar in en individuell studieplan. I det flesta fall krävs det att man studerar på heltid, endast i undantagsfall beviljas studier på deltid, exempelvis vid sjukdom funktionshinder. Man ska även visa att man deltar aktivt i studierna genom att lämna in närvarointyg eller betyg för att få eventuell förlängning.

När man avslutat sina studier kan man ansöka om sexmånaders uppehållstid. Denna tid är tänkt som extra tid för att hitta ett arbete i Sverige. Kan man därefter försörja sig själv genom eventuellt arbete eller eget företag så har man även möjlighet till permanent uppehållstillstånd.

Har du frågor eller funderingar på detta blogginlägg är du välkommen att mejla till info@limhamnsjuristen.se

ANSTÄLLA ASYLSÖKANDE? HUR DÅ? HAR DE SVENSKT PERSONNUMMER?

Kan jag anställa en person som är asylsökande?
Kan den asylsökande få ett fullständigt svenskt personnummer?
Hur fungerar det i så fall?

Detta är bara några av de många frågor som jag möts av i min vardag som jurist, frågor från såväl arbetsgivare som asylsökande.

Det finns asylsökande personer som har fått ett beslut om AT-UND. Detta innebär i korthet att man är befriad från kravet att ha arbetstillstånd.
Det finns dock en del krav som ska vara uppfyllda för att en asylsökande ska få ett AT-UND.

  • Du måste kunna klarlägga din identitet.
  • Ditt ärende/ansökan ska prövas av Sverige.
  • Ansökan ska vara välgrundad och det får inte vara tal om ett ärende som har att göra med avvisning med omedelbar verkställighet.

För att kunna arbeta i Sverige som asylsökande är, nästa steg i processen att anmäla sig till Skatteverket, där den asylsökande tilldelas ett samordningsnummer. Detta är en provisorisk lösning för dem som saknar svenskt personnummer. Samordningsnumret ersätter personnummer och man behöver det bl.a. för att kunna betala skatt, men även för att kunna få sjukpenning vid sjukdom.

Samordningsnummer ser ut som ett personnummer, med den skillnaden att man adderar födelsedagssiffran med talet 60. För mer information kring samordningsnumrets uppbyggnad kan man gå in och läsa skatteverkets broschyr Samordningsnummer SKV 707 utgåva 2.

Svaret på fråga ovan om en asylsökande kan få ett fullständigt svenskt personnummer är nej. Ett fullständigt svenskt personnummer förvärvar man först då man får permanent uppehållstillstånd.

Kan jag anställa en person som är asylsökande?
För att anställa en person som är asylsökande måste man först och främst anmäla sin avsikt till Migrationsverket. Anmälan till Migrationsverket ska även göras när anställningen upphör. Något annat som är minst lika viktigt när man anställer en asylsökande är att kontrollera så att kraven för att undantag från arbetstillstånd är uppfyllda. Jag nämnde tidigare här ovan en del krav som ska vara uppfyllda för att man som asylsökande ska få ett AT-UND. Detta är dock inte de enda kraven som ska vara uppfyllda om man som arbetsgivare vill anställa en asylsökande person.

Det följer således andra krav som ska vara uppfyllda. Svaret på första frågan blir därmed ja, man kan anställa en person som är asylsökande om vederbörande har AT-UND och ett samordningsnummer.

Hur fungerar det rent praktiskt vid anställning?
Det som är viktigast för att anställningen ska kunna fortlöpa är att de krav som framgår av 6 kap utlänningslagen följs. Det är en hel del krav som ska var uppfyllda. För att man som arbetsgivare ska vara säker på att man uppfyller kraven, och få behålla sin arbetstagare, rekommenderar jag att man tar kontakt med en advokatbyrå som arbetar med migrationsrätt. Detta för att man som arbetsgivare/företag inte ska riskera att stämplas som ett oseriöst företag av exempelvis Migrationsverket, som också är den myndighet som tar beslut gällande arbetstillstånd.

Att kraven är uppfylla är minst lika viktigt för arbetstagare/asylsökande som vill kunna fortsätta sitt arbete i Sverige eller få ett förlängt arbetstillstånd. Så länge man efterlever lagen och de regler som finns kommer det varken bli fel i anställning eller tillståndsfrågan.

Svaret på den sista frågan kan inte ges som ett fullständigt svar, utan mitt svar och min rekommendation till såväl arbetsgivare som asylsökande som funderar på långvarig anställning blir; investera i en juridisk rådgivning, då det oftast är mer komplicerat än vad man tror att ge in en komplett ansökan och att uppfylla de krav som ställs.

Ensamkommande barn och ansvaret för deras offentliga biträde när god man inte förordnats.

Ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har ökat dramatiskt i år. Detta innebär att vi som arbetar med denna typ av ärende och förordnats som offentligt biträde för de ensamkommande barnen blir ställföreträdare för barnet tills dess att god man utses. Vad har man då för ansvar som offentligt biträde och ställföreträdare, och vad innebär detta ansvaret? Kan barnets rättigheter tillvaratas på ett adekvat sätt? Det borde ställas krav på Migrationsverket att utbilda och informerar de offentliga biträden som är särskilt intresserade och lämpade att ta dessa förordnanden, samt att säkerställa att man får betalt för det arbete man lägger ner som ställföreträdare för barnet.