Skillnaden mellan sambor och gifta i sorgens tid

Tänk er scenariot att du och din sambo har två barn tillsammans. Din sambo omkommer hastigt i en trafikolycka. Tillsammans har ni, förutom barnen, även två bilar, en villa och en hund. En vanlig familj i dagens samhälle. Det är väl inte så stor skillnad för en efterlevande partner oavsett om vi är gifta eller sambor, eller?

Jo. Det är stor skillnad för dig som efterlevande sambo.

Först och främst ärver du ingenting efter din sambo. Det är era barn som ska ärva sin bortgångna förälders kvarlåtenskap. Det kan bli väldigt problematiskt eftersom många familjers absolut största tillgång är deras fastighet. Det innebär att du kan bli tvungen att sälja ditt hem för att kunna lösa ut dina barn. Viktigt att komma ihåg är att lagen inte skyddar efterlevande sambor, det är barnens formella arvsrätt som lagen värnar om. Det medför att ett samboförhållande med barn kan sluta oerhört tragiskt.

Sambor utan testamente riskerar alltså att bli tvungna att sälja sitt hem för att kunna lösa ut barnen. Det är överförmyndaren (som är en kommunal tillsynsmyndighet) som har i uppdrag att se till att de omyndiga bröstarvingarna får det arv de har rätt till, vilket främst framgår av 15 kap Föräldrabalken.

Vad kan man som sambo med barn göra för att undvika den här situationen? Det bästa är givetvis att gifta sig. Makar ärver varandra och barnen får då vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit. Barnen ärver således ingenting i samband med den ena förälderns bortgång utan det är först när båda är avlidna som barnen har rätt till sitt arv.

I andra hand, om man av olika anledningar inte vill gifta sig kan man skriva ett inbördes testamente där man testamenterar hälften av sin kvarlåtenskap till varandra. Effekten av ett sådant testamente blir att efterlevande sambon ärver hälften av den avlidna sambons egendom. Den andra halvan går inte att testamentera bort (den utgör barnens laglott). Det kan givetvis fortfarande vara svårt för efterlevande sambo att lösa ut barnen från eventuella lån på bostaden även om han eller hon ärver halva sambons kvarlåtenskap.

Sammanfattningsvis kan man säga att genom att skriva ett testamente kan man åtminstone testamentera hälften till sin sambo. Om man ingår äktenskap med varandra ärver du din makes hela kvarlåtenskap och barnen får vänta.

Har du frågor eller funderingar på detta blogginlägg är du välkommen att mejla till info@limhamnsjuristen.se

Sambolagen gör väl så att vi sambor har samma skydd som gifta…eller?

I vår monter på Falsterbo Horse Show kunde man i år delta i en frågesport. En av frågorna rörde huruvida sambor ärver varandra eller inte. Skrämmande många resonerade kring sambolagen och menade att den skulle skydda sambor som varit sammanboende under lång tid och kryssade således i svarsalternativet, att om man varit sambo under lång tid då ärver man varandra som sambor.

Så är det inte!

Det första, och en viktig missuppfattning, är att sambor ärver varandra. Det korrekta svaret är alltså att så länge samborna inte skrivit ett testamente där det framgår att andra sambon ska ärva – kommer samborna alltså inte att ärva varandra.

Så för att säkerställa att man som sambor ärver varandra måste man skriva testamente. Speciellt viktigt är detta naturligtvis om man har investerat i en gemensam bostad, t ex en bostadsrätt eller en egen fastighet.

Det finns en situation som kan medföra att det är mycket besvärligt att vara efterlevande sambo, och det är när man har gemensamma barn. När jag förklarar det här för mina klienter har majoriteten aldrig hört talas om detta tidigare. Se nedanstående exempel:

Adam och Beata har två gemensamma barn. De är sambor sedan 10 år tillbaka och har varit noga med att upprätta testamente och ska således ärva varandra. En dag omkommer Adam hastigt i en bilolycka. Först då får Beata reda på att barnen ska ärva sin far redan nu, att deras arv blir spärrat och att hon måste vända sig till kommunens överförmyndare för att få lov att ta ut pengar. Visserligen hade Adam och Beata ett testamente – men det som testamenteras får inte inskränka barnens laglott, dvs. hälften av Adams kvarlåtenskap ärver förvisso Beata – men den andra hälften ärver deras barn när Adam går bort. Alla Adam och Beatas pengar var bundna i fastigheten och det fanns inte möjlighet att höja lånen – för att lösa ut sina barns arv är nu Beata tvungen att sälja fastigheten och flytta. Reglerna om detta finner ni i ärvdabalken (ÄB) 2 kap.

Om Adam och Beata hade varit gifta hade barnen förvisso också ärvt sin far – men i det fallet hade de fått vänta på sitt arv tills Beata också gått bort. Det innebär att Beatas möjligheter att bo kvar i fastigheten som paret hade gemensamt förbättras betydligt. När en sambo dör kan den efterlevande begära bodelning. Det enda som ingår i en bodelning enligt sambolagen är emellertid den så kallade samboegendomen. Både bostad och bohag omfattas visserligen, men kravet är att egendomen måste ha förvärvats för gemensamt och gemensamt och permanent bruk (enligt 3 och 7 §§ SamboL). Annan egendom (bilar, husvagn, sommarstuga osv) kan ägas med samäganderätt, men det har ingenting med sambolagen att göra.

Om man lever i ett samboförhållande utan barn, varken gemensamma barn eller särkullbarn, finns olika avtal som ni kan upprätta för att skapa ett skydd för den efterlevande sambon vid dödsfall eller för båda vid en separation. Man kan exempelvis upprätta ett samboavtal eller ett inbördes testamente. Man kan även skriva skuldebrev, vilket fungerar som ett skydd i de fall när exempelvis ena parten bekostat en större del av ett bostadsköp.

Sambor som har barn kan även teckna livförsäkringar, antingen med barnet eller den andra sambon som förmånstagare. Sätter man den andra sambon som förmånstagare kan denna använda pengarna till att lösa ut barnet från exempelvis bostaden. Glöm inte att ändra förmånstagare vid händelse av en separation! Sätter man barnet som förmånstagare är det viktigt att komma ihåg att i testamente skriva att det belopp som barnet får från livförsäkringen ska avräknas från arvet som barnet har rätt till.

Den främsta skillnaden i detta avseende är således att sambor inte har någon legal arvsrätt efter varandra, såsom äkta makar har. Genom testamente kan sambor ärva varandra, men sambor med barn kan genom testamente ändå inte inskränka barnens laglott, som motsvarar halva arvslotten.

Den absolut lättaste och säkraste lösningen för sambor med barn är således att gifta sig!

Besiktning av häst eller inte?

Besiktning av häst kan många gånger kännas överflödig, kanske är hästen en ”billig” förstagångshäst som vid provridning varken är halt eller uppvisar några olater, eller så har säljaren gett ett pålitligt intryck och verkar ha berättat allt som han/hon känner till om hästen. Vi som arbetar med juridiken bakom hästaffärerna anser dock att en besiktning är en i längden lönsam investering för att Du, vare sig Du är säljare eller köpare, skall slippa efterföljande problem som hade kunnat undvikas om Du bara hade låtit göra en besiktning.

Generellt skulle man kunna säga att besiktningen är viktigast för säljaren. En tvist om ”dolda fel” eller att rent praktiskt ta tillbaka en såld häst kan vara svårt – både praktiskt och ekonomiskt. Som ni kan läsa i tidigare blogginlägg tar varken köplagen eller konsumentköplagen hänsyn till att hästar är levande djur. De går liksom soffor och datorer under samma lagstiftning som vilken lös egendom som helst (när det gäller köp). Att lagstiftningen inte är anpassad efter handel med levande varelser kan framförallt märkas i situationer då man exempelvis ges rätt att byta ut varan.
Även om besiktningen i första hand är viktig för säljaren är det givetvis även av vikt för köparen att få hjälp av en veterinär att hitta fel och skador på hästen som han/hon själv inte kan upptäcka, eftersom en häst som har defekter rimligtvis måste bli billigare än en felfri häst.

Att hästen ”går igenom” en besiktning är en vanlig missuppfattning i samband med hästköp. En häst som besiktigas blir inte godkänd – eller ej godkänd – genom besiktningen. Besiktningen är bara ett underlag som kan vara till hjälp för köparen och säljaren inför kommande affär med bland annat prissättning på hästen. Veterinären gör vad han/hon kan för att upptäcka eventuella skador och sjukdomar på hästen – men det är ingen garanti för att hästen är fullt frisk eller kan uppnå det köparen önskar använda hästen till. Veterinärens utlåtande talar i bästa fall om för den potentielle köparen i vilket skick hästen befinner sig, och blir därmed också styrande för vilket pris som säljaren kan kräva och som köparen är villig att betala.

Den ordinarie veterinärbesiktningen kan kompletteras med djupare undersökningar, där röntgen är den vanligaste. Oftast är det dyrare hästar som röntgas i samband med besiktningen, och rent juridiskt behöver det inte påverka huruvida röntgen gjorts eller inte – det behöver inte ens göra skillnad om besiktning gjorts eller inte. Det handlar ju om att parterna ska kunna känna sig trygga med sitt köp/sin försäljning, och vid en eventuellt senare tvist kunna visa att hästens skick var på på det ena eller andra sättet.

Att alltid göra en grundläggande, ordinarie veterinärbesiktning, är någonting som vi på Advokatbyrån Limhamnsjuristen AB förespråkar. Det ger en trygghet för båda parter, och framförallt ger det en övergripande bild över hästens hälsotillstånd vid köpet. Om det gäller köp av en ung, dyrare, häst, kan även röntgen vara lämpligt.

Något som ofta glöms bort är att större delen av ett hästköp är muntligt, även om köpekontrakt och besiktning finns skriftligt. Information om hästen angående gamla skador, vilka veterinärer som behandlat, restriktioner i försäkringar och så vidare sker allt som oftast muntligen i stallet. Det är således en rekommendation att upprätta en skriftlig handling, som båda parter undertecknar, där olika omständigheter som inte framgår i köpekontraktet eller i besiktningsprotokollet framgår.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att en veterinärbesiktning rekommenderas, men att den inte behöver ha betydelse vid en eventuellt senare uppkommen tvist, men den är en hjälp när det kommer till att bevisa i vilket skick hästen var vid tillfället för köpet.

 

Hellre inget avtal alls än standardavtal vid hästköp (men helst av allt ett välskrivet avtal avsett för just er affärsrelation)!

Standardavtal, vilka är vanligt förekommande i hästbranschen, vållar ibland mer problem än vad de gör nytta. Vi vågar till och med påstå att det i många fall kan vara mer fördelaktigt för parterna att inte ha ett avtal alls än att använda sig av ett standardavtal.