Vårdnad, boende och umgänge med barn

När föräldrarna står inför att komma överens om barnets vårdnad, boende och umgänge är det av vikt att kunna särskilja på de olika begreppen. Kan föräldrarna inte komma överens inför en eventuell vårdnadstvist kan det därför vara fördelaktigt att veta som är vad, vilka rättigheter barnet har och vilka skyldigheter föräldern har.

Vårdnad om barn

Att vara vårdnadshavare betyder att man har skyldigheter att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavare ska fatta juridiska beslut som rör barnet. Det kan exempelvis vara beslut kring barnets boende eller folkbokföring, vilken förskola/skola barnet ska gå i, medicinska behandlingar som barnet ska genomgå, vaccinering, utfärdande av pass m.m. Vårdnadshavare har även en skyldighet att se till att barnet får omvårdnad, tillsyn, försörjning, trygghet, respekt och en god fostran samt säkerställa att barnet inte utsätts för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Om föräldrar som är gifta och har gemensam vårdnad om barnet skiljer sig, fortsätter vårdnaden om barnet att vara gemensam även efter skilsmässa. Detta oavsett hur barnets boende eller umgänge med den föräldern som barnet inte bor med ser ut efter skilsmässan. Föräldrar som har gemensam vårdnad kan, efter undertecknande av skriftligt avtal som godkänns av socialnämnden, komma överens om att den ena föräldern ska ha ensam vårdnad om barnet. Ett sådant avtal godkänns emellertid bara av socialnämnden om det finns speciella skäl och bara om socialnämnden bedömer att det är till barnets bästa. Det vanligaste, när en av föräldrarna vill ha ensam vårdnad om barnet, är att den föräldern behöver vidta rättsliga åtgärder.

Barns boende

Nästa fråga blir barnets boende. Hur och var ska barnet bo? Barnets boende är där barnet huvudsakligen bor, det vill säga där barnet regelbundet sover. Det är alltså inte samma sak som vem som har vårdnaden om ett barn.

Barnets boende kan se olika ut. Barn vars föräldrar har gemensam vårdnad kan exempelvis bo växelvis hos föräldrarna. Yngre barn brukar i regel ha ett ”2-2-3” schema, där barnet är hos den ena föräldern exempelvis från måndag efter förskolan till onsdag vid förskolans start, hos den andra föräldern onsdag efter förskolan till fredag vid förskolans start, och hos den första föräldern från fredag efter förskolan till måndag vid förskolans start. Äldre barn bor kanske växelvis ”fredag till fredag” eller ”måndag till måndag”. Man bor då lika mycket hos varje förälder.

Bor föräldrarna nära varandra och har ett gott samarbete är det vanligt att barnet bor växelvis hos föräldrarna. Barnet är folkbokfört hos den ena föräldern men kan bo lika mycket hos båda.

Umgänge med barn

Bor barnet inte växelvis hos föräldrarna har det i regel rätt till umgänge med den föräldern som barnet inte bor tillsammans med. Som huvudregel har barnet rätt till en nära och god relation till båda sina föräldrar. Det är föräldrarnas gemensamma ansvar att tillse att barnets behov av umgänge med den andra föräldern tillgodoses.

Umgänget kan ske genom fysiska träffar eller genom annan kontakt, t. ex. genom telefon-, eller videoumgänge. Umgänget kan ske under kortare tillfällen, exempelvis någon timme åt gången, några dagar i veckan, eller genom att barnet exempelvis träffar den andra föräldern varannan helg, från fredag till söndag. För barn är det viktigt att det finns förutsägbarhet och rutin kring umgänget.

Det finns många olika konstellationer kring vilket umgänge som passar barnet bäst. Hur gammalt är barnet, vilka behov barnet har, var bor föräldrarna geografiskt från varandra och vad barnet själv vill. Umgänget med den andra föräldern är till för barnet och utifrån vad som är bäst för barnet. Oaktat om en förälder har vårdnaden om barnet eller inte, kan barnet ha rätt till umgänge med den föräldern. (Läs gärna min kollega Ewa Wressmarks blogginlägg om föräldraalienation PA (parental alienation) eller Föräldraalienation – hur påverkar det barnet? | Justly)

Sammanfattning

Det går inte att poängtera nog att barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor som rör barnet. Det är barnet som har rättigheter och föräldrarna skyldigheter. Alla barn är individer och det kan skilja sig vad som fungerar för olika barn och familjekonstellationer. Föräldrar kan komma överens om frågor gällande vårdnad, boende och umgänge och exempelvis träffa avtal som socialnämnden godkänner. Om föräldrar däremot inte kommer överens kan en förälder inleda en rättslig process mot den andra föräldern. (Läs om inledande av en process Samarbetssamtal och informationssamtal inför en vårdnadstvist, vad är vad? | Justly ) I slutändan kan det vara domstolen som bestämmer om samtliga frågor kring vårdnad, boende och umgänge.

–  Advokat Lea Rovinski