Författare: Daniel Knezovic

Vad händer med lönen om företaget går i konkurs?

Posted on by Daniel Knezovic

Under rådande pandemi har många företag tvingats till kraftiga besparingar, varsel och i en del fall även tvingats försätta företagen i konkurs. Många gånger har ett konkursförsatt företag visat tecken på likviditetsproblem en tid innan själva konkursansökan. Ett mycket vanligt tecken när ett företag dras med likviditetsproblem är när löner inte betalas ut till de anställda eller sker med fördröjning. Många tänker nog att staten täcker upp för detta via den statliga lönegarantin om företaget försätts i konkurs. Det finns en rad situationer när den statliga lönegarantin inte täcker upp. Observera att dessa exempel inte är uttömmande.

Den statliga lönegarantin

När ett företag försatts i konkurs träder en konkursförvaltare in. I regel säger konkursförvaltaren upp alla anställda på grund av arbetsbrist. När detta sker kan den statliga lönegarantin träda in och gäller då för följande:

  • Lön som du tjänat in tidigast tre månader innan konkursansökan lämnades in till tingsrätten,
  • Högst fyra prisbasbelopp (för år 2021 är prisbasbeloppet 47 600 kr), vilket innebär maximalt 190 400 kr för år 2021,
  • För uppsägningslön,
  • Under högst åtta månader,
  • För semesterersättning som inte är för gammal (återkommer till detta).

Utebliven lön?

Vilka konsekvenser kan då en utebliven lön få? Om inte du som arbetstagare, då lön uteblivit från arbetsgivaren, eller annan ansöker om att försätta företaget i konkurs, har du mycket begränsade möjligheter med att få ersättning för utebliven lön mer än tre månader bakåt i tiden. Om vi tar ett exempel: Det är den 1 juli 2021 och du har blivit lovad löneutbetalning snart med en eventuell bonus om du kan tänka dig att vänta på din lön. Din senaste löneutbetalning kom den 25 mars 2021 för mars månad.

Den 1 juli 2021 är din arbetsgivare i dröjsmål med lön för perioden:

April
Maj
Juni

I samband med juli månads löneutbetalning märker du fortfarande att ingen lön utbetalats och du beslutar därför om att ansöka om att försätta företaget i konkurs. Du lämnar in ansökan den 1 augusti 2021.

Tack vare att du dröjt med konkursansökan så blir du utan lön för april månad. Anledningen till detta är att bara lön som du tjänat in tre månader innan konkursansökan ersätts.

Sparad semester?

Om vi tar ett nytt exempel där du varit anställd under 4 års tid och sparat 5 semesterdagar varje år för att du ska kunna ta en längre ledighet i närtid. Oberoende av om du som arbetstagare, någon annan eller en borgenär t ex banken, försätter företaget där du är anställd i konkurs kommer du inte få ersatt dina sparade semesterdagar, mer än för ett föregående semesterår. Innevarande år plus föregående semesterår med max 5 dagar. De övriga sparade semesteråren kommer du inte bli ersatt för.

Avtalat om längre uppsägningstid?

Även om du och arbetsgivaren avtalat om en längre uppsägningstid är den utan verkan, då det är LAS regler som träder in:

1 månads uppsägningstid för anställningstid < 2 år
2 månaders uppsägningstid för anställningstid > 2 år, men < än 4 år
3 månaders uppsägningstid för anställningstid > 4 år. Men < än 6 år
4 månaders uppsägningstid för anställningstid > 6 år. Men < än 8 år
5 månaders uppsägningstid för anställningstid > 8 år. Men < än 10 år
6 månaders uppsägningstid för anställningstid > 10 år

Slutsats

Det kan stå dig dyrt som arbetstagare om du inte agerar i tid. Om löneutbetalningar uteblir eller fördröjs är det viktigt att du är observant. Om du är medlem i ett fackförbund har du möjlighet att få råd och stöd därifrån. Att dröja med att göra en konkursansökan kan få ekonomiska konsekvenser för dig.

Det är även viktigt att tänka på, även om du agerar i tid, så kvarstår taket på maximalt 4 prisbasbelopp som ersätts av lönegarantin. Även om 190 400 kr (4 prisbasbelopp för år 2021) låter som en hög summa behöver du vara uppmärksam på att beloppet ska täcka upp en hel del.

Om du exempelvis tjänar 30 000 kr i månaden och har arbetat över 10 år för arbetsgivaren, så uppgår enbart din uppsägningslön på 6 månader x 30 000 = 180 000 kr och kvar återstår 10 400 kr, allt därutöver kommer du inte bli ersatt för.

Överskjutande fordran eller fordran som ej omfattas av lönegarantin kan man ta upp som ”vanlig” fordran på konkursboet, men det krävs att det finns kapital kvar i konkursboet för att du ska kunna ta del av detta.

Avslutningsvis vill jag observera läsaren på att detta inlägg är mycket övergripligt. Flertal juridiska spörsmål har utelämnats för att underlätta för läsaren.

 

Om du har några frågor rörande detta inlägg är du välkommen att höra av dig till oss via info@limhamnsjuristen.se.

 

Daniel Knezovic
bitr. jurist

Är mitt trafikskadeärende preskriberat?

Posted on by Daniel Knezovic

Jag kommer kort att förklara när preskription inträder när det kommer till ersättning från trafikförsäkringen för trafikskador; s k trafikskadeersättning. Detta är en vanligt förekommande fråga. Här gäller inte preskriptionslagens regler, utan särskilda sådana, vilket framgår av trafikskadelagen. Utan att gå in allt för mycket i detalj på vad som ändrats så kan det vara bra att känna till att preskriptionsreglerna ändrades den 1 januari 2015.

 

När inträffade skadan?

Det är av väsentlig betydelse när skadan inträffade. Om skadan inträffat före den 31 december 2014 måste du som skadelidande kontakta ditt försäkringsbolag senast tre år från det att du fått kännedom om att skadan kan göras gällande mot försäkringsbolaget och senast 10 år från det att skadan gav sig tillkänna. Att en skada har ”gett sig tillkänna” betyder att den har blivit märkbar för den drabbade. Om en skadeanmälan gjorts inom denna tid har du alltid sex månader på dig att agera från de att försäkringsbolaget tagit slutlig ställning i frågan.

  • Kort om den treåriga preskriptionsfristen

Det är först från den dag du fått kännedom om att du kan göra en skadeanmälan som den treåriga preskriptionstiden börjar löpa. Det spelar därmed ingen roll om du gör en skadeanmälan efter 5 år om du kan visa att du precis fått kännedom om att exempelvis ett besvär är kopplat till trafikolyckan. Det är viktigt att tänka på att du inte kan hävda att du inte kände till bestämmelserna, eftersom detta inte utgör någon ursäktande omständighet. När preskription väl har inträtt har din rätt till ersättning förlorats.

  • Kort om den tioåriga preskriptionsfristen

Den tioåriga preskriptionsfristen tar sikte på när en skada gett sig tillkänna. Skadan kan därmed ge sig tillkänna långt efter 10 år. Det finns praxis från HD som säger att preskriptionstiden inte kan börja löpa förrän en skada uppkommit (jfr NJA 2001 s. 695 II). Det saknar därmed relevans att beräkna preskriptionstiden från den dag skadan inträffade, utan från den dag när skadan gett sig tillkänna.

  • Två olika preskriptionsregler

Det är inte helt enkelt att avgöra om preskription inträtt. Det krävs oftast en utredning kring detta. Det kan exempelvis vara så att det av dina journaler framgår när ett besvär som du sökt för gett sig tillkänna. Då börjar den tioåriga preskriptionsfristen att gälla. Du måste därmed agera om din rätt till trafikskadeersättning inte ska gå förlorad.

För att illustrera detta följer här två exempel:

Anta att person A råkade ut för en trafikolycka den 1 januari 2005. Den 1 januari 2020 blir A sjukskriven på grund av att det har uppkommit sviter efter denna trafikolycka, och drabbas av en inkomstförlust på grund av att sjukersättningen är lägre än. Här ser vi att det rör sig om en tid om 15 år sedan skadan inträffade. Preskription har emellertid inte inträtt, vilket man vid ett första antagande annars hade kunnat anta, utan preskriptionstiden börjar löpa från den dag då skadan gav sig tillkänna, d v s den 1 januari 2020.

Anta istället att det efter journalgenomgång, visar sig att A redan den 1 januari 2009 efter journalgenomgång genomgått en bedömning om sjukersättning till följd av trafikolyckan, men nekades sådan ersättning en kort tid därefter. Även om A inte drabbades av någon faktisk inkomstförlust 2009, så börjar den 10 åriga preskriptionsfristen att löpa från den 1 januari 2009. Skadan gav sig objektivt sett tillkänna redan den dagen. Även om A beviljades sjukersättning först från den 1 januari 2020 har preskription avseende trafikskadeersättning således inträtt.

Om skadan inträffat efter den 31 december 2014 är preskriptionstiden 10 år och då utgår man från skadehändelsen. Det räcker således att du gjort en skadeanmälan inom 10 år. Den treåriga preskriptionstiden har upphört, men däremot kvarstår sex månaders preskriptionstid från det att försäkringsbolaget tagit slutlig ställning i frågan.

Sammanfattning

Det är således inte helt enkelt att bedöma från vilket datum den tioåriga preskriptionsfristen börjar gälla. Det krävs att man går igenom de utredningsmaterial som finns för att göra en sådan bedömning.

Daniel Knezovic

Bitr. jurist

 

Har du skadats inom vården?

Posted on by Daniel Knezovic

Som patient har du ett försäkringsskydd mot olika skador som kan inträffa under sjukvård, tandvård eller läkemedelsbehandling. Jag kommer enbart behandla skador inom sjukvården och när patientförsäkringen blir tillämplig i detta inlägg. Detta är enbart en övergripande sammanfattning.

Patientskadeersättning
Enligt patientskadelagens 6 § lämnas ersättning för personskada (fysiska och psykiska skador) på en patient. Det krävs att det föreligger en övervägande sannolikhet för att skadan är orsakad av vården. Det är den som påstår att en skada inträffat som har bevisbördan.

Patientförsäkring
Samtliga offentliga- och privata vårdgivare måste ha en patientförsäkring. Det vanligaste är att Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) står som försäkringsgivare, men även andra försäkringsbolag kan stå som försäkringsgivare. Vårdgivaren är skyldig att upplysa hos vilket försäkringsbolag som patientförsäkringen tecknats. För de fall att du skulle skadas av en vårdgivare som inte har tecknat någon patientförsäkring träder patientskadeföreningen (PFF) in.

Det finns en rad förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ge rätt till ersättning:

  1. Anmälan ska ha kommit in i rätt tid
    En skadeanmälan ska ske till försäkringsbolaget inom 10 år från den tidpunkt som skadan inträffat (gäller för skador som inträffade efter 31 december 2014). För det fall att skadan inträffade före 1 januari 2015 ska en anmälan göras inom 3 år från den tidpunkt då du fick klart för dig att du kunde göra en anmälan. Det får dock inte ha gått mer än 10 år från den tidpunkt då skadan inträffat.
  1. Skadan ska vara ersättningsbar
    Det är inte alla skador som ersätts. Exempel på en icke-ersättningsbar skada kan vara skador som uppkommer som en följd av vård och behandling i direkt livshotande situationer.

Ersättningsbar skada kan vara:

  • Behandlingsskada
    En vanligt förekommande typ av skada är behandlingsskador. Behandlingsskada är en personskada som orsakats av undersökning, vård eller behandling. En viktig förutsättning för att en behandlingsskada ska anses föreligga är att skadan hade kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande eller annat tillgängligt förfarande som i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.
  • Materialskada
    Det kan exempelvis röra sig om felaktig hantering av medicinsk utrustning eller fel på medicinsk produkt.
  • Olycksfallsskada
    Om ett olycksfall exempelvis inträffar i samband med ett medicinskt ingrepp som förorsakar en skada kan ersättning utgå. Det ska ha skett i samband med vård och behandling.
  • Medicineringsskada
    Vid felaktig ordination av läkemedel eller i strid med föreskrifter kan ersättning utgå. Observera att här omfattas inte läkemedelsbiverkningar som skett när korrekt ordination skett (läkemedelsförsäkringen).
  • Infektionsskada
    Det föreligger en infektionsskada om överföring av smittämne lett till en infektion. Det ska röra sig om en infektion som en patient inte skäligen bör tåla efter undersökning, vård eller behandling.

Advokatbyrån Limhamnsjuristen AB har spetskompetens inom hälso- och sjukvårdsjuridik. Om du har drabbats av en patientskada och behöver råd angående ditt ärende är du välkommen att höra av dig till oss.

Har du frågor eller funderingar kring detta inlägg kan du kontakta oss via info [a] limhamnsjuristen.se

Kan jag få hem mitt LVU-placerade barn?

Posted on by Daniel Knezovic

När ett barn omhändertas med stöd av särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) bedrivs vården med tvång. LVU är en tvångslagstiftning vilket innebär att frivilliga insatser inte varit tillräckliga för att komma tillrätta med de problem som barnet anses ha. Socialnämnden har gjort en bedömning att en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling föreligger, vilket senare domstolen fastställt. Det kan antingen röra sig om hemförhållanden (2§ LVU) eller på grund av barnets eget beteende (3§ LVU).

LVU-vården ska inte pågå längre än vad som är nödvändigt. Därför framgår det av 13 § LVU att socialnämnden minst en gång var sjätte månad ska pröva om vården fortfarande behöver bedrivas med stöd av LVU. Om socialnämnden exempelvis kommer fram till att behövlig vård går att ge med samtycke eller att missförhållandena inte är så allvarliga som socialtjänsten befarat ska LVU-vården omedelbart upphöra.

Vad menas med hemtagningsbegäran?

Med hemtagningsbegäran menas att Du som vårdnadshavare vill återfå ditt/dina barn som placerats med stöd av LVU. Du som vårdnadshavare har möjlighet att när som helst göra en hemtagningsbegäran (en sådan möjlighet har även ett barn som fyllt 15 år). Även om möjligheten är obegränsad är det viktigt att känna till att en begäran inte fyller någon funktion om någon förändring inte skett, exempelvis när det kommer till brister i din föräldraförmåga. Om det är något som socialnämnden ansett att Du har i samband med omhändertagandet av ditt barn. Socialnämnden har till uppgift att bedöma om det är lämpligt för barnet att komma hem.

När en begäran om hemtagning kommer in till socialtjänsten påbörjas en utredning (11 kap. 1 § SoL). Socialtjänsten har fyra månader på sig att bedöma om att godkänna att vården avslutas eller avslå begäran och låta vården fortgå. Det är socialnämnden som fattar det avgörande beslutet baserat på socialtjänstens underlag/utredning. Även om hemtagningsbegäran avslås har du fortfarande möjligheten att överklaga ett sådant beslut till förvaltningsrätten (41 § LVU). Det blir då förvaltningsrätten som avgör om LVU-vården ska upphöra eller inte.

När en begäran om hemtagning görs av dig som vårdnadshavare blir reglerna om partsinsyn (rätt att ta del av uppgifter som tillförts ärendet), kommunikation och offentligt biträde tillämpliga. Ditt offentliga biträdets roll är att bistå dig i kommunikation mellan Dig och socialtjänsten. Det är även ditt offentliga biträde som hjälper dig att överklaga ett avslag på din begäran om hemtagning om du så önskar samt att företräda dig inför en eventuell domstolsprocess. Det är staten som står för det offentliga biträdets kostnader och ingenting som Du behöver betala.

Vad krävs för att få hem mitt LVU-placerade barn?

Såväl socialtjänsten som domstolen har att ta ställning till är om förhållandena som låg till grund för beslutet att bereda barnet vård förändrats på ett sådant sätt att vården kan upphöra. Förändringarna ska vara av varaktig och genomgripande karaktär. De ska heller inte ha tillkommit andra missförhållanden.  Det krävs därför en fortsatt kontakt mellan Dig som vårdnadshavare och socialtjänsten för att visa att förändringar i exempelvis din föräldraförmåga skett och att Du samtycker till frivillig vård.

Går du som vårdnadshavare i tankar att få hem ditt LVU-placerade barn åtar sig Advokatbyrån Limhamnsjuristen AB uppdrag som offentligt biträde. Du är välkommen att höra av dig till oss om du behöver juridisk rådgivning. Mejla oss gärna om du har frågor eller funderingar , info [a] limhamnsjuristen.se

Daniel Knezovic
Bitr. jurist

Vad menar Försäkringskassan med SGI?

Posted on by Daniel Knezovic

Ta del av de nya reglerna för SGI-skydd

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) används av Försäkringskassan för att beräkna storleken på bland annat sjukpenning. SGI baserar Försäkringskassan utifrån en årlig arbetsinkomst som den sökande (hädanefter ”du”) haft genom förvärvsarbete. Har du inte haft någon inkomst har du heller inte någon SGI. SGI:n ligger till grund hur mycket pengar du kan få av Försäkringskassan om du exempelvis blir sjukskriven. Det förutsätts att din inkomst antas vara under en sammanhängande period om minst 6 månader i följd för att kvalificeras för sjukpenning. Den fortsatta framställningen av detta inlägg berör enbart sjukpenningsfrågan.

Hur skyddar du din SGI?

SGI-skydd innebär att den som avbryter sitt förvärvsarbete i vissa fall kan få behålla den SGI du hade före avbrottet. För att behålla din tidigare fastställda SGI krävs att det har varit en obruten kedja av SGI-skydd. För att du ska omfattas av SGI-skydd krävs att vissa villkor är uppfyllda. Det finns ett antal situationer när ens SGI är skyddad, bland annat under tiden en person är aktivt arbetssökande via Arbetsförmedlingen eller har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

Det SGI-skydd du har slutar att gälla den dag du upphör att få sjukpenning från Försäkringskassan och inte exempelvis återgått till förvärvsarbete. Är du arbetslös (på hel- eller deltid) när din sjukpenning upphör hos Försäkringskassan måste du omedelbart anmäla dig som arbetssökande och aktivt söka arbete. Missar du detta med enbart 1 dag (första vardagen efter du tagit del av Försäkringskassans beslut) kan det få stora konsekvenser för din framtida ekonomi. För att din SGI ska kunna fastställas krävs som sagt att din årliga inkomst kommer från arbete som kan antas vara under en period om minst 6 månader i följd eller vara årligen återkommande. Fastställs din SGI till 0 kronor måste du förvärvsarbeta under ovan period för att få tillgodogöra dig en ny SGI-period. Det spelar ingen roll hur sjuk du är längre. Har din SGI upphört, upphör rätten till sjukpenning, även om Försäkringskassan bedömer att du har rätt till sjukpenning, utgår ingen ersättning till dig. Detta har tyvärr varit ett vanligt förekommande problem för flertalet personer som inte anmält sig som arbetssökande första dagen efter att exempelvis ha nekats sjukpenning på fortsättningsnivå och inte haft något arbete att återgå till. Uppkommer komplikationer med exempelvis en ny sjukdom en kort tid därefter, och som hade gett rätt till sjukpenning, upphör möjligheten till ersättning via Försäkringskassan. Är du helt arbetsoförmögen, måste du tillgodogöra dig en ny SGI. Konsekvenserna kan bli förödande om du exempelvis är helt arbetsoförmögen och inte längre får tillgodoräkna dig din tidigare SGI.

 

Hjälper alltid läkarens sjukskrivning?

Även om läkaren anser att du inte kan arbeta är det Försäkringskassan som gör den slutliga bedömningen. Detta innebär att en sjukskrivning per automatik inte innebär att din SGI är skyddad. Från den dagen Försäkringskassan bedömer att du inte ska beviljas sjukpenning måste du skydda din SGI, även om både du och din läkare anser att du är för sjuk för att arbeta och har ett arbete att återgå till. I en sådan situation måste du anmäla dig till Arbetsförmedlingen, trots att du exempelvis har en heltidstjänst, vilket kan ses som ett moment 22.

Nya regler

Från och med den 1 november 2018 finns ett rådrum på 25 arbetsdagar för att anmäla sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen (förordningen 2000:1418). En nödvändig lagändring som efterfrågats långt tidigare. Detta innebär att din SGI inte riskerar att sättas ned till 0 kronor (första vardagen efter du tagit del av Försäkringskassans beslut).

Vi på Advokatbyrån Limhamnsjuristen AB åtar oss även uppdrag som är kopplade till sjukpenning. Har du hamnat i en situation där din sjukpenning dragits in och behöver juridisk rådgivning är du välkommen att kontakta oss.

Har du frågor eller funderingar kring detta inlägg går det bra att kontakta oss via info[at]limhamnsjuristen.se.

Daniel Knezovic
Bitr. jurist