Är kraven för erhållande av uppehållskort i Sverige skäliga?

Av 3 a kap. 3 § 1-4 utlänningslagen (2005:716) följer att en EES-medborgare har uppehållsrätt om han eller hon är arbetstagare, egen företagare, har kommit till Sverige för att söka arbete och har en verklig möjlighet att få en anställning, är studerande eller har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. För studerande med tillräckliga tillgångar tillkommer krav på en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Av 3 a kap. 4 § utlänningslagen följer att en familjemedlem till en EES-medborgare med uppehållsrätt också har uppehållsrätt. För en EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt utfärdas uppehållskort. Vem som avses med familjemedlem framgår av 3 a kap. 2 § utlänningslagen.

Vidare skall både EES- medborgare och familjemedlemmar som inte är EES-medborgare kunna visa upp ett intyg om att han eller hon omfattas av socialförsäkringssystemet i sitt hemland. Detta skall vara styrkt genom specifika blanketter eller genom en kopia på europeiskt sjukförsäkringskort.

Om man inte kan uppvisa ett intyg om att man själv eller ens familjemedlem omfattas av socialförsäkringssystemet i hemlandet godtar Migrationsverket att man visar upp att man har en privat heltäckande sjukförsäkring tecknad i Sverige. Rekvisitet ”heltäckande” innebär att försäkringen ska täcka kostnader för såväl akut sjukvård som annan sjukvård samt sjukhusvistelse, medicinering, rehabilitering och eventuell hemtransport av medicinska skäl. Försäkringen ska vara giltig under hela vistelsetiden i Sverige.

Svensk lagstiftning backas upp av EU-regler genom riktlinjer som Europakommissionen givit ut för tolkning av rörlighetsdirektivets bestämmelser (Communication from the Commission to the European Parliament and the Council on the Council on guidance for better transposition and application of Directive 2004/38/EC on the right of citizens of the Union and their family members and reside freely within the territory of the Member States. COM/2009/0313). Enligt dessa riktlinjer ska den giltiga sjukförsäkringen vara heltäckande. Detta krav föreligger i syfte att undvika att den mottagande EES- statens offentliga socialförsäkringssystem åläggs en finansiell börda.  Den mottagande EES-staten åläggs att göra en avvägning mellan behovet av att skydda sina offentliga finanser och hänsyn till att kravet på sjukförsäkring ska vara proportionerligt mot individens rätt till fri rörlighet.

I mitt yrke möter jag ofta klienter som är bosatta i Sverige och innehar uppehållsrätt här i landet, som i sin tur vill få hit någon familjemedlem från ett annat land. De flesta länder har ett fungerande socialförsäkringssystem där det är möjligt att teckna en heltäckande sjukförsäkring och därmed uppfyller de relevanta svenska reglerna och EU-reglerna. Men det finns länder där det är svårare att teckna en sådan försäkring och det hela sätts på sin spets då det i praktiken är omöjligt för denna familjemedlem att få ett svenskt försäkringsbolag att gå med på att teckna en heltäckande sjukförsäkring för en icke i Sverige bosatt person.

Här uppkommer en intressant frågeställning: Är det ens möjligt för en person utan svenskt personnummer och familjemedlem till en EES-medborgare att uppfylla de EU:s riktlinjer samt de svenska lagregler i Utlänningslagen som upprättats som krav för att erhålla ett svenskt uppehållskort?

Jag skulle efter att ha undersökt frågan noggrant svara nej på den frågan i vissa specifika fall. Vi tänker oss scenariot att ett barn är kvar i ett land, medan föräldrarna finns i Sverige och har erhållit ett uppehållskort. Barnet finns i ett land som inte har ett fungerande socialförsäkringssystem vilket medför att det i praktiken är omöjligt att teckna en heltäckande sjukvårdsförsäkring för detta barn. Då är den möjligheten ute ur spel, vilket för oss till möjligheten att teckna en heltäckande försäkring via något av de svenska försäkringsbolagen.

Efter kontakt med de flesta av de stora försäkringsbolagen här i Sverige i syfte att höra om det skulle finnas en möjlighet att teckna en försäkring som uppfyller de relevanta lagreglerna i ärendet, får jag exakt samma svar av alla försäkringsbolagen, nämligen att de inte kan erbjuda en heltäckande försäkring för en person utan svenskt personnummer.

Enligt bestämmelser ska försäkringen vara heltäckande vilket innefattar befintliga sjukdomar, vilket i sin tur skapar frågan: Vilket försäkringsbolag skulle erbjuda en sjukförsäkring till en person bosatt i Sverige för sjukdomar som redan finns där vid tiden för tecknande av försäkringsavtalet? Inget, är svaret. Än mindre skulle ett svenskt försäkringsbolag erbjuda det till en person bosatt utanför Sverige och utan svenskt personnummer, eftersom det i praktiken är väldigt svårt för försäkringsbolagen att ta in journaler eller göra andra nödvändiga bedömningar för att kunna godkänna en heltäckande sjukförsäkring.

Familjemedlemmen till en EES-medborgare som vill kunna återförenas med sin familj sätts i en situation som blir omöjlig att lösa. Situationen blir ännu mera påtaglig när det är ett barn som i vårt exempel som blir utsatt och inte får träffa sina föräldrar på ibland flera år.

Vid kontakt med Migrationsverket i syfte att klargöra vad som egentligen gäller, bekräftas det tydligt av myndigheten att det är individuella prövningar som gäller. Men att det i praktiken är mycket svårt att få ett uppehållskort om man som sökande inte har en heltäckande sjukvårdsförsäkring som täcker befintliga sjukdomar och att den största del av alla sökande får avslag på sin ansökan med denna anledning som grund.

Om Migrationsverket finner att sökande inte har en heltäckande sjukförsäkring går Migrationsverket inte vidare och prövar om förutsättningarna i övrigt är sådana att uppehållskort kan beviljas, därmed avslår man hela ansökan.

Jag anser att då det inte existerar någon möjlighet att tillmötesgå de krav vad gäller heltäckande sjukförsäkring som satts upp för att kunna få erhålla ett svenskt uppehållskort, måste det anses att sökande gjort vad han eller hon kunnat för att hjälpa till med att klarlägga grunderna för ansökan och att försökt visa att uppehållsrätt föreligger och att de krav som efterfrågas är oskäliga i förhållande till möjligheterna att uppfylla kraven.

De svenska och europeiska rättsreglerna borde göra det lättare för sökande att uppfylla de riktlinjer som är satta för att uppnå kraven. Även försäkringsbolagen i Sverige står inför en svår situation. De vill kunna erbjuda kunderna det som efterfrågas, men samtidigt är det ett enormt ansvar att ta på sig som försäkringsbolag att teckna någon som försäkringstagare för en sjukdom som redan finns vid avtalets ingående.

Jag hoppas på att Migrationsverket inser sin betydande roll i denna fråga och lyfter problemet så att en förändring av riktlinjerna kan ske. Än så länge har inget sådant initiativ tagits eller ens vilja visats att bemöta problematiken.

Skrivet av Gabriella Milunovic