Den nya lagstiftningen, som avskaffade disciplinpåföljderna inom hälso- och sjukvården och som därmed också avskaffade patienternas rätt att få en domstolsliknande prövning av klagomål mot sjukvårdspersonal, trädde i kraft den 1 januari 2011. Innan dess hade patienter som var missnöjda med vården och vårdpersonal tre möjligheter att framföra sina klagomål, nämligen Patientnämnderna, Socialstyrelsen och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Efter den 1 januari 2011 är patienter och anhöriga hänvisade antingen till Patientnämnderna, som inte har någon möjlighet att ställa krav på vårdgivarna, eller till Socialstyrelsen, vars beslut inte kan överklagas.
Historiskt har det varit så att få klagomål som har anmälts till HSAN av patienter och anhöriga har lett till kritik/disciplinpåföljd. Under 2010 inkom det till HSAN 4 563 anmälningar , varav 85 kom från Socialstyrelsen. Således kom 4 478 anmälningar från patienter/anhöriga.
HSAN konstaterade i sin årsredovisning för 2010 att anmälningarna från Socialstyrelsen kontinuerligt hade minskat sedan slutet av 1990-talet och mellan 2005 och 2007 skedde en drastisk minskning. 2005 var 4,9 av anmälningarna från Socialstyrelsen och 2010 var antalet anmälningar från Socialstyrelsen endast 1,9 av alla inkomna anmälningar. 1998 bestod antalet ärende hos HSAN till 7 % från Socialstyrelsen (220 anmälningar). Under 2010 gjorde Socialstyrelsen 10 anmälningar med yrkande om disciplinpåföljd, men HSAN utdelade under detta år 338 disciplinpåföljder.
Men vad betyder det då för en patient att få sina klagomål prövade? Självklart kan det innebära att man får en förklaring på varför det gick som det gick. Om det är så att något har blivit felaktigt hanterat, får man också svar på det. Oavsett blir anmälan, utredningen och beslutet en upprättelse för en patient som upplever sig ha blivit felaktigt behandlad av vården och vårdpersonalen. Det ger också patienten en möjlighet att lägga det inträffade bakom sig och att gå vidare.
Med den nya lagstiftningen utökade man kretsen för de som skulle kunna göra anmälningar till vården. Samtidigt är det bara Socialstyrelsen som idag kan uttala kritik med anledning av patientanmälningar. Det är bara Socialstyrelsen som kan ge dem den upprättelse som många så väl behöver.
Per-Anders Sunessons utspel, som man kan läsa om i Dagens Medicin nr 15/2012, är ett slag i ansiktet på dessa patienter. Han uttalar att man inte vill utreda alla anmälningar, eftersom anmälningarna (p.g.a. den utökade anmälningskretsen) har ökat. Under 2011 fick Socialstyrelsen in 6 689 klagomålsanmälningar. Nu klarar Socialstyrelsen inte av att utreda alla dessa anmälningar. Man vill ha ett s.k. snabbspår för att kunna avskriva anmälningar från enskilda snabbare. Det kräver en lagändring.
Per-Anders Sunesson vill emellertid inte uttala sig om hur en ändrad lag ska formuleras. Både SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Läkarförbundet är positiva till en förändring. Samtidigt uttalar Läkarförbundets förste vice ordförande Heidi Stensmyren en undran om det är Socialstyrelsens organisation som ligger bakom dessa tankar.
Jag vill spinna vidare på Heidi Stensmyrens uttalande. Socialstyrelsen har nyligen fått skarp kritik av Statskontoret för hur man sköter sitt tillsynsarbete och det finns förslag på att tillskapa en särskild tillsynsmyndighet. Det innebär att Socialstyrelsen kommer att tas ifrån sitt tillsynsansvar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Jag har skrivit det förr och gör det igen; Socialstyrelsen klarar inte av sitt uppdrag, vilket Statskontoret också säger i sin kritik.
Självklart är det Socialstyrelsens bristande organisation och tillkortakommanden vad gäller att ta över efter HSAN som ligger bakom tillsynschefens utspel. Han säger dessutom själv att myndigheten måste hitta nya bättre utredningsmetoder och jobba mer med sina processer. Då skulle jag vilja säga: – Ja men gör det då, men ta inte ifrån patienterna möjligheten att få sina anmälningar utredda, utan att tumma på rättssäkerheten.
Om Socialstyrelsens förslag skulle gå igenom har patientens möjlighet till upprättelse minimerats till – en tumme. Uttalandet visar också en bristande respekt för patienterna och deras upplevelser. I vården ska patienterna av vårdpersonalen visas omtanke och respekt. Det borde gälla även från tillsynsmyndighetens sida.
Ewa Wressmark Advokat