Skydda våra gamla – ställ frågor

Alla men särskilt Du som börjar komma upp i ålder bör också vara noga med att tänka igenom vad Du vill skall gälla efter Din död, och att se till så detta blir ordentligt dokumenterat i ett klart och entydigt testamente. För att säkerställa att Dina dispositioner inte kommer att ställa till med konflikter mellan arvingarna, så bör Du sedan lämpligen informera samtliga arvingar, så att alla är medvetna om hur Du önskar att Din kvarlåtenskap ska fördelas, så att inte denna information kommer som en överraskning för dem som annars skulle ha ärvt just den egendomen – eller dess värde

Framtidsfullmakter – när du själv vill bestämma vad som ska ske om du inte längre fungerar som idag

Ibland händer sådant som vi inte vill ska hända, t.ex att man blir oförmögen att själv fatta beslut och agera när det gäller egna medel eller sörja för sitt eget välbefinnande t.ex för att man blivit dement, fått en hjärnskada eller liknande. Detta kan du planera för innan det händer genom att skriva en sk framtidsfullmakt.

Sambolagen gör väl så att vi sambor har samma skydd som gifta…eller?

I vår monter på Falsterbo Horse Show kunde man i år delta i en frågesport. En av frågorna rörde huruvida sambor ärver varandra eller inte. Skrämmande många resonerade kring sambolagen och menade att den skulle skydda sambor som varit sammanboende under lång tid och kryssade således i svarsalternativet, att om man varit sambo under lång tid då ärver man varandra som sambor.

Så är det inte!

Det första, och en viktig missuppfattning, är att sambor ärver varandra. Det korrekta svaret är alltså att så länge samborna inte skrivit ett testamente där det framgår att andra sambon ska ärva – kommer samborna alltså inte att ärva varandra.

Så för att säkerställa att man som sambor ärver varandra måste man skriva testamente. Speciellt viktigt är detta naturligtvis om man har investerat i en gemensam bostad, t ex en bostadsrätt eller en egen fastighet.

Det finns en situation som kan medföra att det är mycket besvärligt att vara efterlevande sambo, och det är när man har gemensamma barn. När jag förklarar det här för mina klienter har majoriteten aldrig hört talas om detta tidigare. Se nedanstående exempel:

Adam och Beata har två gemensamma barn. De är sambor sedan 10 år tillbaka och har varit noga med att upprätta testamente och ska således ärva varandra. En dag omkommer Adam hastigt i en bilolycka. Först då får Beata reda på att barnen ska ärva sin far redan nu, att deras arv blir spärrat och att hon måste vända sig till kommunens överförmyndare för att få lov att ta ut pengar. Visserligen hade Adam och Beata ett testamente – men det som testamenteras får inte inskränka barnens laglott, dvs. hälften av Adams kvarlåtenskap ärver förvisso Beata – men den andra hälften ärver deras barn när Adam går bort. Alla Adam och Beatas pengar var bundna i fastigheten och det fanns inte möjlighet att höja lånen – för att lösa ut sina barns arv är nu Beata tvungen att sälja fastigheten och flytta. Reglerna om detta finner ni i ärvdabalken (ÄB) 2 kap.

Om Adam och Beata hade varit gifta hade barnen förvisso också ärvt sin far – men i det fallet hade de fått vänta på sitt arv tills Beata också gått bort. Det innebär att Beatas möjligheter att bo kvar i fastigheten som paret hade gemensamt förbättras betydligt. När en sambo dör kan den efterlevande begära bodelning. Det enda som ingår i en bodelning enligt sambolagen är emellertid den så kallade samboegendomen. Både bostad och bohag omfattas visserligen, men kravet är att egendomen måste ha förvärvats för gemensamt och gemensamt och permanent bruk (enligt 3 och 7 §§ SamboL). Annan egendom (bilar, husvagn, sommarstuga osv) kan ägas med samäganderätt, men det har ingenting med sambolagen att göra.

Om man lever i ett samboförhållande utan barn, varken gemensamma barn eller särkullbarn, finns olika avtal som ni kan upprätta för att skapa ett skydd för den efterlevande sambon vid dödsfall eller för båda vid en separation. Man kan exempelvis upprätta ett samboavtal eller ett inbördes testamente. Man kan även skriva skuldebrev, vilket fungerar som ett skydd i de fall när exempelvis ena parten bekostat en större del av ett bostadsköp.

Sambor som har barn kan även teckna livförsäkringar, antingen med barnet eller den andra sambon som förmånstagare. Sätter man den andra sambon som förmånstagare kan denna använda pengarna till att lösa ut barnet från exempelvis bostaden. Glöm inte att ändra förmånstagare vid händelse av en separation! Sätter man barnet som förmånstagare är det viktigt att komma ihåg att i testamente skriva att det belopp som barnet får från livförsäkringen ska avräknas från arvet som barnet har rätt till.

Den främsta skillnaden i detta avseende är således att sambor inte har någon legal arvsrätt efter varandra, såsom äkta makar har. Genom testamente kan sambor ärva varandra, men sambor med barn kan genom testamente ändå inte inskränka barnens laglott, som motsvarar halva arvslotten.

Den absolut lättaste och säkraste lösningen för sambor med barn är således att gifta sig!

Hur svårt är det att skriva testamente? – eller; Att få sin sista vilja genomförd som det var tänkt!

Att hasta igenom ett testamente kan få konsekvenser som man inte har tänkt sig. Det kan i längden bli kostsamt att välja en billig ”gör-det-själv-lösning”, i stället för att vända sig till en advokat eller jurist. Vid en personlig konsultation kan man få svara på sina frågor och få ett testamente som uppfyller de önskningar man har.

Utländska medborgare och alla som funderar på att ändra hemvistland bör omgående se över sina testamenten.

Testamentens formella-och materiella giltighet vid internationella förhållanden

Den 17 augusti 2015 kommer EU:s nya arvsförordning att träda i kraft, vilket kommer att få genomslagskraft i nästa hela Europa. Danmark, Irland och Storbritannien har dock valt att ställa sig utanför den gemensamma förordningen. Den innebär att (nästan) alla EU-länder inklusive Sverige får gemensamma IP-regler på arvsområdet.

Den nya förordningen kommer att innebära ganska så dramatiska förändringar i nu gällande IDL och NDL. Gällande lagstiftning har sina rötter från 1930 talet. Förordningen kommer att i Sverige kompletteras av den nya internationella arvslagen (IAL), vilken träder i kraft samma dag. IAL kommer att ersätta våra nuvarande lagar IDL (1937:81) och NDL (1935:44-46).

Nedan kommer att redogöras för de förändringar som kommer att inträffa rörande bedömningen av ett testamentes formella och materiella giltighet.

Idag reglerar IDL i 1 kap 4 § ett testamentes formella giltighet för dem som anslutit sig till Haagkonventionen. Ett testamentes giltighet styrs i första hand av upprättandeortens lag eller den ort där testator vid upprättandet eller vid sin död var medborgare. Dvs avgörande är var personen befann sig eller vilket medborgarskap testatorn hade när testamentet upprättades. Detta kan innebära att de formkrav som gäller i Sverige inte har betydelse i fall ett testamente upprättats i t ex England eller om ett testamente upprättades i Sverige av en engelsk medborgare. Avgörande blir om testamentet har uppfyllt formkraven för dess giltighet i England, i de båda fallen. Detta gäller även om personen i fråga har haft sin hemvist och avlidit i Sverige.

När det gäller testamenten innehållande fast egendom skall ett testamente anses vara formellt riktigt om det uppfyller formkraven för gällande rätt där den fasta egendomen finns.

Om en testator dör före den 17 augusti 2015 kommer testamentets formella giltighet att bedömas enligt ovan.

Men om testatorn avlider efter den 17 augusti 2015 skall testamentes formella giltighet bedömas enligt EU:s nya arvsförordning och Internationella arvslagen (IAL).

Enligt IAL skall ett testamentes formella giltighet även kunna bestämmas av formreglerna för testamente i den hemvistort som testatorn hade vid sin död.

Låt oss titta på följande exempel. En engelsk medborgare med hemvist i Sverige dör. Han har upprättat ett testamente i Spanien, som inte uppfyller formkraven för ett testamentes giltighet varken i Spanien eller England. Testamentet uppfyller dock formkraven enligt svensk rätt. Svensk rätt kommer att kunna tillämpas eftersom testatorn haft sin hemvist i Sverige och avlidit här. Denna möjlighet att använda sig av lagstiftningen i hemvistlandet har tidigare inte varit möjligt.

När det gäller bedömningen av ett testamentes materiella giltighet utgår man i dag ifrån 1 kap 3, 5, 6 §§ IDL. Av detta framgår, rörande ett testamentes materiella giltighet, att det är testatorns medborgarskap som är avgörande. Med materiell rätt i ett testamente avses frågor som rör bl a testatorns habilitet, vem som kan vara testamentstagare, hur ett testamente kan utformas (i Sverige bör man tänka på laglottsreglerna), hur det skall tolkas och vad som kan göra testamentet ogiltigt.

Idag styrs dessa frågor som huvudregel av en testatorns medborgarskap. En spansk medborgare med hemvist i Sverige kan upprätta ett testamente som mycket väl kränker de svenska laglottsreglerna och ändå bedömas som materiellt riktigt. Om testamentet är giltigt till dess form ska spansk lag tillämpas vid bedömningen om testamentes materiella giltighet. En testatorns kvarlåtenskap skall fördelas enligt testamentet om det är i enlighet med spansk lag. Det är alltså en testators medborgarskap som är det styrande.

Men så kommer det inte längre att vara i och med ikraftträdandet av IAL. Nu slås medborgarskapets betydelse nästan helt bort och avgörande blir i stället hemvistlandets lagstiftning. Detta kommer att ställa till det i framtiden för alla som byter hemvistland. Testamenten som redan upprättats i tron att de kommer ha en viss innebörd kommer inte längre ha den innebörden man trott.

Ett testamente som upprättats av en spansk medborgare med hemvist i Sverige, i tron om att spansk rätt skall tillämpas på testamentes materiella giltighet och som ger möjlighet till att slå ut svenska laglottregler, kommer inte vara materiellt riktigt när testatorn avlider. Svensk rätt kommer att tillämpas om testatorn inte gjort ett lagvalsval i sitt testamente. Tron att hans medborgarskap skulle vara den styrande faktorn som det varit sedan 1930-talet kommer att leda till att hans testamente antagligen kommer få en annan innebörd än vad som avsågs av testatorn.

Ett svenskt par flyttar till, låt oss säga Thailand. I Sverige har parterna upprättat testamenten utan lagval. Hustrun avlider efter att de bott i Thailand i ca 3 år. Då slås de svenska reglerna ut vid bedömningen av testamentes formella och materiella giltighet, eftersom det är hemvistlandets lag som skall vara styrande.

I IAL finns det emellertid en möjlighet att införa medborgarskapet som fördelningsgrund i testamentet genom ett  s k lagvalsförordnande.

Villfarelsen att testamente som skrivits före datum för ikraftträdande av IAL är skyddade genom de gamla lagreglerna kan bli förödande om testatorn avlider efter att förordningen trätt i kraft.

Slutsatsen blir därför att utländskamedborgare och alla som funderar på att ändrar hemvistsland bör omgående se över sina testamenten.